Fortsättning på förra inlägget

Fortsättning på förra inlägget. Klicka gärna på rubriken så kommer du till den sidas ursprung.

Julbak

Julbaket var en av de tyngsta julförberedelserna. Både julbröd och vardagsbröd bakades. Vardagsbrödet skulle ofta räcka långt in på nästa år. Julbrödet var småbröd i olika former, större julbröd, såkaka och limpor.

Såkakan är ett mönstrat skådebröd. Det skulle gömmas till vårsådden. Innan jorden skulle börja brukas på våren skulle dragarna - hästen eller oxen – få av kakan, annars sade man att de inte klarade av vårarbetet.
Till Tomasdagen den 21 december skulle de flesta arbeten, som slakt, byk (tvätt) och bak vara färdiga.

Julslakt

I början av december slaktades grisen. Då kunde också en del andra djur slaktas. Nästan allt togs till vara. Av inälvorna lagades sylta och lungmos, av blodet gjordes paltbröd och talg sparades till ljusstöpningen. Köttbitar saltades ner i stora tinor. Korv gjordes av kött och inälvor, som hackades för hand. Den slutliga smeten stoppades till korvar i väl rengjorda tarmar. Färskt kött sparades till den stora julfesten.

Julens drycker

Julbrygden var förr en viktig del av julförberedelserna. Ölet skulle vara färdigt i god tid till jul. Första avsmakningen borde ske på Annadagen den 9 december. Öl bryggdes och dracks bara till stora festligheter och var inte speciellt hållbart. Till vardags, men även till jul, drack man ofta svagdricka eller enbärsdricka. Enbärsdrickan var också en jäst dryck.

"Juhlen firas med all den högtidelighet, som någonsin, kan åstadkommas, och där någon mögelighet är, skall den fattige då hafwa några god-dagar i wällefnad. Den som hela året igenom knapt någon gång hinner hålla sig Spisöl måste om Juhlen hafwa öl om det på något sätt är görligt."
(Snäfringe härad i Västmanland, 1775)

En vanlig dryck på julbordet var brännvin, som ofta brändes hemma och kryddades på olika sätt.