Jag är ganska ny inom bloggvärlden. Det är så roligt och ibland rörande att hoppa runt bland olika bloggar. En del stannar man till en längre stund och berörs ganska mycket. En del är så lättsamt roliga. Många bloggar är rena inredningssidorna. Det är så vackra hem och otroligt fina foton. Sånt ger inspiration och en kick också att få lite fart på sig själv här hemma. Ofta så är man ju hemmablind.
Ibland undrar jag hur mycket man ska våga lämna ut om sig själv och familjen. Men jag tror ändå att hållar man till på en blogg så lämnar man nog ut sig lite nu och då. Man har ju inga direkt rikshemligheter för sig *ler*.
Nu är utebordet upphämtat från förrådet och står i rummet med köksbordet. Hade glömt köpa långa dukar och det fick bli vita underlakan istället. Servetter glömde jag köpa också. Dom som fanns hemma här är ju inte direkt rätt färg.. Det var år och dag sedan jag strök lakan . Vi fick skruva av benen på köksbordet för att få det genom dörrar ut genom köket och in i rummet. Dukat och klart. Imorgon så fylls det med mat och skratt och prat med gosigt trevligt folk. Det är dom äldre barnens pappa med fru. Bror med sin kvinna och syster till dom äldre barnen, på pappans sida. Son till systern. + 5 av mina barn och jag. Det är så roligt att det fungerar bra med pappan med fru och mig. Syskonen har jag haft fin kontakt med i alla år. Pappan är ganska mycket äldre än mig och syskonen och jag är mer jämngamla än pappan och jag.
Sonen, kocken, handlade idag och var hit och började laga lite av maten.
Det känns nästan som förr om åren, när folk bara dukade upp i "salen" till julen och övriga tiden på vintern så var det rummet stängt. Det var oftast för stort för att elda och hålla värmen där.
Såhär ser det ut i köket nu. Fåtöljen blev kvar efter dom tidigare "hyresgästerna".
Luftfartsverket hade denna som övernattningslägenhet för tillrest personal.
1 dag sedan
aW.jpg)
8 Comments:
inte så konstigt at ja inte kom in på din blogg via min länk som ja hade sparat de va ju ny adress jöööö :)
Aaaa mkt folk vart de ja hela vardagsrummet??? eller var det matsalsrummet (vi bodde i en femma)
du bloggar ju så mkt så jag hinner ju inte med...hihi..
Idag ska vi åka till svärmor som vi ALLTID gör mellandagarna haha..
sköt om dej idag....BLOGGARN..
kram
Hejsan! Självklart får du länka till mig jag blir bara super glad!! Ja, du det är faktiskt ett litet dilemma det här med att veta hur mkt man ska lämna ut sig,,, jag har bloggat i snart 3år och det är en helt ny underbar värld som öppnats sig men man har ju fått hört endel från människor i samma stad som en själv, som man inte visste följde bloggen. Men mest possitivt. Jag hade min blogg på metrobloggen först men bytte sedan dels pga det tekniska på metrobloggen men även för att jag fick en gubbe där som skrev så mkt otrevlig och ja idiotiskt till mig, sånt är ju mindre skoj. Stora kramar från mig till dig!! Petra
HejHej!Kul att hitta hit till din sida...tack snälla för dina gulliga ord hos mej!!!Blir jätteglad!
Att blogga är så himla kul,håller med om att det inte är lätt att veta hur mycket man ska skriva och hur man kan lämna ut sej.Jag skrev nog mer personligt i början,jag har hållt på i två år snart,men det är kul att läsa en blogg när den är personlig!
Hit kommer jag och kikar in fler gånger....god fortsättning och kram på dej!
tina=)
Tack för julhälsningen :) julen har varit lugn och stillsam...skönt!
Nu tussar jag mest runt i ullstickestrumpan i väntan på nyår.
Hejade på din bror igår när det var isracing på Strömsvallen. Ett verkligt kul arrangemang.
Må så gott önskar Gunilla med en kram!
Ja du Strömma, det blev luftigt i köket!;) Vad mysigt med stormiddag.
Jag resonerar så här när det gäller att lämna ut sig. Allt jag skriver är saker som jag inte är generad att säga annars heller jag är ganska öppen av mig. M är härdad och kunde inte bry sig mindre. Barnen är jag försiktigare med. Svärmor hänger jag ut för fulla tyg!;) sen har jag en gräns där det blir privat eller vad gäller vänner och jag skriver långt ifrån allt på bloggen. Där står det ju typ 5 minuters sekvenser av mitt liv och förstå vad tråkigt om det inte var mer. Skulle jag känna att jag ångrar mig någon gång så kan jag ju alltid gå in och ta bort inlägget. Om sen några personer har råkat sett det det känns inte som hela världen. Jag tänker på att det finns en del som ljuger och pratar skit och det kan man inte gardera sig alls emot. I bloggen är det i allafall min sanning. Livet är alltid å ena sidan kontra å andra sidan och nu tänkte jag köra på å andra sidan ett litet tag.
Kram Lisa
Härligt med en sån familj. det är ju mycket dina, mina, våra och deras nuförtiden. Det största man kan önska sig som barn är ju att ens föräldrar kan hålla sams vad som än händer. Tyvärr är det ju inte alltid så. Egna erfarenheter finnes...
Hoppas att ni får ett bra "kalas". Må så gott. Kram
Vad kul att du titta in till mej så jag hittade hit... här var det lite friskt nytt blod på många sätt. Ibland kan det kännas som det är en grupp av bloggare som håller sig med varandra, men precis som i verkliga livet älskar jag att träffa nya människor och få nya influenser, och det hittade jag här. tack för det, jag har lagt till dej bland mina blogggrannar så jag kan hålla utkik efter dej då och då.
En mjuk kram... tror jag du vill ha, så här kommer den från mej.
Post a Comment