"Mitt liv som nomad"

Min nya ljusstake som budades hem på tradera. Hämtade ut den idag och den är så himlans fin.

I dag när jag gick på stan så kikade jag in på en loppis. I gången in dit så var det flyttkartonger, staplade ovanpå några möbler. Flyttkartonger ger mig nästan blodsmak i munnen och stressångest. Började tänka på hur många gånger jag har flyttat. Det är många gånger det.


När jag föddes så bodde mamma och pappa hos morfars i Lövberga. När jag var ett år flyttade dom in i ett rum i Strömsund, Sen blev det ett lite större rum med kök.
Dom byggde så sig ett hus och byggkostnaden skenade iväg så dom hade inte råd att bo kvar där. Lägenhet blev det då. Stor omodern lägenhet på 3:e våningen. Toaletten var på bottenvåningen. Vedspis och veden i en bod på gården. Badade gjorde man en gång i veckan på badhuset i särskilda rum med badkar.
Sen blev det modern lägenhet centralt där i Strömsund. Badrum fanns och jag minns att jag badade nästan jämt och det har jag fortsatt med sen också :-).

Efter det så byggde dom hus igen och där hann jag bara bo 1 år innan jag flyttade till Östersund där jag gick som frisörelev. Kärleken kom emellan och flytt tillbaks. En liten etta började vi med och sen byggde vi villa. Skilsmässa och då hyrde jag ett gammalt litet hus. Omodernt utan varmvatten eller dusch. Lägenhet blev det sen.
Villa med ny kärlek och efter nåt år en lägenhet igen. Flytt sen med barnen till Östersund. Sen lite flyttar runt här också. Brunflo och radhus. Sundsvall x 2 lägenheter. Tillbaks till Östersund och lägenhet. Radhus i Torvalla. Därefter 4 år i Uppsala och sen tillbaks igen till Brunflo. Flytt till stan och när ungdomarna började lämna boet så flytt till Brunflo x 2 igen med dom yngre barnen. I fjol flyttade vi in till stan centralt. Sista flytten var ju inte det. När ungdomarna börjar flytta ut måste jag ju röra mig till en mindre lägenhet.

Huga, måste räkna här hur många gånger jag skrivit att vi flyttat. En husbuss vore kanske bäst. Då bor man där man parkerar *S*.

För vänner av ordning måste jag tillägga att alla mina ungar är mycket självständiga, starka i sig själva och harmoniska. Dom vet att dom klarar förändringar och utmaningar och är inte rädda för det. Vänner och bekanta har dom lite överallt också.