27 februari 2009

Tragiskt liv. Skulle inte tro det


Jag fortsätter lite i tankarna om vad ungdomarna sa om mitt liv. Nuförtiden älskar jag lugn och ro och trivs så himlans gott med mitt liv. Jag är inte en person som sitter och ömkar mig själv och låter livet bara rinna iväg. Är det något som skaver, så försöker jag förändra så att allt bara flyter på i den riktning jag vill det ska gå och som blir bäst för oss alla. Dom flesta åren av mitt vuxna liv så har jag haft barn i olika åldrar. Första barnet kom när jag var 22 år och den siste föddes när jag var 41 år. Allt som allt så har jag lyckan att ha 6 underbara barn i mitt liv.
Ändå har jag hunnit med mycket i livet, enligt mina mått mätt. Resor har det av förklarliga skäl inte blivit så många av på många år.

Men när jag gick ut nian -69, så fick jag följa med min jugoslaviska väninna och hennes pappa ner till fd Jugoslavien. Vi bilade dit ner och var borta hela sommalovet. Hennes mamma hade åkt ner tidigare och vi mötte upp henne i mormoderns och morfaderns hus i Zagreb. Dom hade även en li
ten lägenhet kvar där, som vi bodde i. Vi bilade ner till Trieste, vid havet och var där i flera veckor. Pappan var tandläkare i Strömsund och var även läkare. Vi åkte turer ut i byarna till hans gamla patienter. Vi var även till Italien en sväng. När vi skulle åka igenom Checkoslovakien så hade precis Ryssland invaderat där.
Jag förälskade mig i en tysk som bilade upp till Strömsund några gånger och hälsade på. Men i den åldern så var man ju inte direkt intresserad av långväga förälskelser.
Det kan man kalla ett rejält äventyr på sommarlove
t.



Fotat i Tyskland när vi hälsade på släkt till min resefamilj.


Här var vi på nån filmfestival i Pula.


Ung, brun och oskuldsfull. Nu är man bara och :-))).

Sen var jag iväg med pappan till mitt äldsta barn till Rhodos.

-78 var jag iväg på mitt livs äventyr. Alldeles själv reste jag iväg. Först var jag 2 veckor på Mallorca. Träffade en svensk tjej som var gift där och dom hade en bar tillsammans. Hon och jag blev goda vänner och hon bjöd ner mig dit igen. Det skulle hon nog inte ha gjort om hon vetat att jag tog henne på orden :-). Jag åkte hem och hyrde ut lägenheten, avreggade bilen och beställde en enkel ner dit. Som Esther stod jag där efter några veckor och bodde då hos dom. Mestadels umgicks jag med folk som passade charterbåtar. Det här var i december månad. Efter ett tag så ville jag resa vidare och helst till Grekland. Jag följde med en kille som byggt sin Catamaran i England och skulle segla till Israel och bygga den färdigt. Segla hade jag aldrig gjort innan. Båtens självstyrning gick sönder och vi seglade in till Malta där det lagades. Där var vi nån vecka och sen i januaristormen så tog vi oss bara till Kalamata i Peloponesien, Grekland. Där hoppade jag av båten och hade lite kul där med vänner jag fick där. Reste sen till Pireus där jag letade rätt på en väninna från Mallorca. Jag jobbade lite i familj och tillslut när våren kom så längtade jag hem och åkte svensk tradare upp till Sverige. Efter den långresan så var jag nöjd länge och är det nog fortfarande också på resandet. Var iväg en tur till Portugal och sen åkte jag till Athen på en annan resa.

Skulle mina egna barn ge sig iväg på likadana turer som jag gjort, så skulle jag få enormt mycket gråa hår :-)))). Än så länge är det bara ett av barnen som är lik mig på det sättet och han har rest runt lite och jobbat lite här och där. Men ändå på ett vettigare förståndigare sätt än jag gjorde. Jag har haft en enorm änglavakt genom alla mina äventyr, nämnda och onämnda.

Nattkram

Free Signature Generator

Free Signature Generator






8 Comments:

Eddan said...

Vilken tuff tjej du är :-)! Tänk ändå vad allt var lättare förr. Det var inte lika "farligt" ute i världen som det är idag.

Var sak har sin tid och det är väl skönt att känna att man har landat i sitt liv och känner sig nöjd med hur man har det. Inte är man tragisk då.

Jag reste också som en mkt innan jag köpte hus, mötte min man och vi fick våra flickor.

Cypern var mitt stamställe på 80-talet - var där 8 - 9 ggr på raken! I början på 80-talet jobbade jag ett tag som au-pair i Schweiz. På 90-talet var det USA som gällde, var där 5 ggr. Det är mkt kvar att se där så dit längtar jag igen.
Var också till Australien, Nya Zeeland, England, Spanien, Grekland.

Köpte huset innan jag mötte min man och då blev resandet lite mer sporadiskt. Vi har varit till Grekland, Frankrike ett par ggr och så några gånger till Estland (våra flickor kommer därifrån).

Eftersom vi inte gillar vintern är vi verkligen födda i fel landskap maken och jag ;-). Vi längtar hela tiden efter sol och värme och resandet hägrar hela tiden.

Förstår att du tänker på hur det skulle vara om dina barn vore lika äventyrliga som du var ;-). Jag fasar för att mina vill gå i mina fotspår och ge sig ut så som jag gjorde. Jag är imponerad på mina föräldrar som lät mig åka iväg ;-)!

Trevlig helg!

Kram från Anette

Barbamorsan said...

Vilket äventyr! Men faktiskt så är ju dettta med barn en resa i sig:) Vad härligt att läsa!

Anonym said...

Du har ju verkligen fått se världen med andra ögon än en vanlig charter semester. Blir lite avis nu...

hugan said...

Hallå där! Hoppar in på din blogg via cloudberrie-eva!
Roligt att läsa din ungdomshistoria! Sannerligen var det så mycket enklare, troligtvis mycket "snällare" värld då...men visst är det i ungdommens tid man ska passa på att se världen, jag tror det är nyttigt för alla parter!
Har själv två ungar på vift just nu, men bara för en månad/vecka! Det räcker så för min del!

Ha en härlig helg!

Anonym said...

Vilken fin historia och fina bilder!

Skomakartummen said...

Vad mycket roligt du har gjort.. Barnen säger såå mycket ibland utan att mena illa... Ett barn på dagis frågade mig om jag var gravid, pappan brevid vart röd som en kräfta... men jag bara svarade käckt att jag bara är en rund mamma... Ja man skulle nog bli väldigt grå om ens barn gjorde det man själv gjorde när man var ung... Så ibland är det bäst att inte veta allt tror jag *ler*

Trevlig helg kram sari

Anonym said...

Hej vännen.VIlka äventyr du har varit ute på då..*ler*.HÄrligt att få resa. Jag längtar ut varje dag.Men till Mogan där jag bodde.Men minnena finns ju alltid kvar.Här i Grästorp har vi nästan vår.Har varit en underbart vacker solig dag. Ha en härligt helg..Kram Lena.

Anonym said...

Du verkar ha varit en tjej med fart och fläkt i ungdomens år. Kanske nu med?
Det var roligt att läsa om lite äventyr.Lite lyllos kan jag ju hålla med dig om, ett besök på IKEA är ju inte helt fel. Ha en bra helg.Kram på dig

Blog Widget by LinkWithin