
Nu kommer det kanske att låta bittert och surt av mig här i inlägget. Men det är inte så, utan rena rama verkligheten här och för många andra också *ler*.
Vi har ändå det bra och det finns många många som har det mycket värre.
Som ensamstående med många barn så har man legat sömnlös många nätter och grubblat över hur pengarna ska räcka till. På nåt märkligt sätt så har det alltid löst sig. Många har kanske en bra pappa, mor-farföräldrar till barnen, som hjälper till när det gäller dom tyngre posterna som cyklar och andra dyrare saker. Har man ingetdera så har det varit tungt många gånger. Slalomutrustning har det inte varit tal om här. Utrustningen har kanske gått an. Men resten som bensin för att ta sig till backarna och liftkort och kläderna som ska till också, har satt krokben på det hela. Nu när en av tonåringarna går på gymnasiet och en ska börja till hösten så får man inget barnbidrag när nian slutar. Sen blir det studiebidrag från hösten och inget av det under loven. Har man låg inkomst så har man rätt att söka en extra del på studiebidraget på nån hundring och det gjorde jag för dottern i höstas. Sen tog det närapå ett halvår innan det blev klart. Men ack så välkommet med dom pengarna. Tonåringar kostar ju lite och det ska dom ju få göra också och jag hatar alla gånger man sagt genom åren att vi inte har råd med det och det. Skolresor som det säljs kakor, godis och gud vet allt till, det har vi haft våra inköp av :-).
Jag har världens snällaste och goaste ungar som inte är bortskämda och tjatar om det dom vet inte går an. Nu har båda fått sommarjobb åt kommunen och det är jättebra på många sätt och vis. Dels har dom något att göra under lovet och sen får dom tjäna lite egna pengar och lära sig av det värdet också. Nästa sommar får yngste sonen söka sommarjobb. Dom äldre utflugna barnen började jobba på loven och klarar sig jättebra. Självständiga och självgående och sammanhållningen mellan oss alla är mer värd än alla pengar i världen.
Kram
Free Signature Generator
30 mars 2009
Hårda tider men rik på kärlek
kl. 3/30/2009
Etiketter: Tankar och funderingar
Subscribe to:
Kommentarer till inlägget (Atom)




5 Comments:
Jag är djupt imponerad av dig och alla andra enastående föräldrar! Tycker det är tufft med allt som barnen behöver även när vi är två som arbetar. Jag jobbar heltid och maken, som är reumatiker, jobbar 75% och har pension på 25%. Båda har rätt så låga inkomster och vi bor ju i en dyr kommun. Priserna är anpassade till turismen tyvärr.
Jag är glad att jag köpte huset vi bor i på 90-talet. Idag skulle det nog kosta dubbelt så mkt. Fördelen är väl om vi skulle sälja nu - då fick vi kanske en liten slant över när allt var betalt. Bo måste man så än så länge håller vi fast vid vårt hus.
Vad skönt för dig ändå att se att dina barn har blivit starka och självständiga. Jag har jobbat på alla skollov i princip ända sedan jag var 13 år och har också lärt mig att man inte får något gratis här i livet. ´
Även om du och dina barn inte varit rika om man ser till ekonomin så är jag övertygad om att de är rika på kärlek och omtanke och att ni alla har haft och har stor glädje av varandra.´
Kram från Anette
Lagom mycket pengar underlättar såklart tillvaron för människan. Men det lyser igenom i ditt inlägg att sammanhållning och kärlek är viktigast. Du gör det bra!!
Brukar säga att pengar underlättar och jag förstår att det varit tufft många gånger.Jag tror att barn som fått lära sig pengars värde tidigt hjälper dem att uppskatta det lilla.
Har du sett lyxfällan nån gång. Man häpnar hur naiv dom är över pengars värde.Dom har aldrig fått lära sig hur pengar ska hanteras.
Man kan leva av mer eller mindre.
Tro mig jag vet.Själv sa jag upp en heltidstjänt för att ta hand om mina tre barn medans de var små.Oj vilken kritik jag fick.Om inte barn är på dagis blir dom ingenting när dom är vuxna fick jag veta mer än en gång. Vi klarade oss på en lön under en tioårsperiod.Man blir uppfinningsrik.Mitt företag ger väl ännu inte så mycke pengar så jag kan ta ut en vettig lön ännu men det gör som inget för vi klarar oss och mår så bra.Våran revisor sa förra året att han tyckte lönerna var i underkant för oss men jag tycker vi lever gott och kan unna oss mycket.Men visst skulle det ibland vara kul att bara få shoppa loss utan att behöva tänka på vad det kostar.
Kram på dig
ewa
Ja, kampen om att få pengarna att räcka månaden ut är ett ständigt pågående projekt. men, kan man inte leva på pengar så får man leva på kärlek och nudelsoppa ;-) Det går det också. Den här månaden har f-kassan lyckats slarva bort mitt bostadsbidrag och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Ha en skön kväll!!
Vilket fint inlägg.
Jag kan tänka mig att du har haft det jättetufft. Jag växte själv upp i en tuff tillvaro där ekonomin inte låg på topp. Men min mamma gjorde så gott hon kunde och vi har fått lära oss att uppskatta det vi fick. Jag tänker ofta på det nu när jag själv har barn, hur det kändes när man inte kunde följa med på vissa saker som ordnades och hur jag önskade vissa saker som jag aldrig fick. Men jag klarade mig, började jobba som tusan och idag har jag det ganska så bra. Studielån just nu men nöjd ändå eftersom jag ser ett ljus!
Tänker på alla som inte ser nån ljusning på sin tillvaro, fy vad jobbigt. Jag tror inte att jag kan förstå vad bra man egentligen har det.
Ja visst var det tråkigt med Sabina...ofattbart vad orättvist det kan vara *snyft*
Ha det gott. Kram
Post a Comment