23 maj 2009

Samvete. Bra eller dåligt???



I bland så ramlar tankarna på mig mer eller mindre. Det sk. samvetet jobbar för högtryckt och mest handlar det ju om det dåliga som kommer. Lite märkligt egentligen. Varför kommer sällan det bra istället?
Det är barnen oftast jag tänker på. Med 6 barn finns det ju en del att tänka på som hänt genom åren. Spontana tankar handlar då mest om vad jag gjort fel och vad dom kunde gjorts istället. Åren har ju gått sedan första sonen föddes -75, till yngste sonen som föddes -94. Många bäckar har runnit dom åren och jag har ju mestadels varit själv om att föda och fostra dom. Jag känner mig ödmjukt lottad som fått så många barn och lyckats fostra dom till otroligt fina människor. Jag har inte haft föräldrar eller andra som uppbackning och det har gått jättebra ändå. Dom flesta av dom jag känner har haft sina föräldrar eller andra som stöttning och ändå tyckt att mycket varit dom övermäktigt. Jag kan sällan förstå hur jag har klarat av det. Men på något underligt sätt så har allt bara gått bra. Jag kände en sån enorm lycka i går kväll när min yngste son och jag låg på min säng och småpratade och han gav sina förtroenden till mig och han ärligt och öppet berättade om olika händelser, utan rädsla över vad jag skulle säga. Han sa att han inte förstod dom i hans ålder som inte vågade prata öppet med sina föräldrar.
Ändå så tycker jag att jag skulle gjort på många andra sätt genom åren. Man förändras också som person och det som kändes rätt och riktigt förrut, kanske man skulle handlat annorlunda med idag.
Det är väl det som kallas livets resa och livserfarenheter.

Hur som haver så känner jag mig enormt rik som har så fina barn och att dom vågar lätta på förlåten och prata med mig om det mesta. Somt vill man ju inte veta heller :-).

Kram
Free Signature Generator

Free Signature Generator


8 Comments:

Sjabbig men chic said...

Men jag tror att det inte spelar någon roll. Man lever det liv man lever vilket innebär att föräldrarollen kan kännas övermäktig även om man har till exempel morföräldrar som ställer upp. Det finns bara en mamma ändå och som förälder har man alltid det yttersta ansvaret och jag tror att alla (vid sina sinnens) vill göra det bästa möjliga för sina barn. Mina föräldrar har ställt upp men inte som fostrare eller som några som har ansvaret för våra barn. Däremot är de en enorm resurs för barnen eftersom de älskar förbehållslöst. Du har gjort det enormt bra tycker jag att det verkar som.

Kram Lisa

hemma hos Bus said...

Så sant, så sant. Det var ett jättebra kort. Hoppas att du har det gott i helgen.
Lossa fästing? Jo, panikrycka skullejag nog kalla det, fast jg tänkte inte ens tankenm att det var en sån.
Är på jobbet nu så jag tjuvtittade bara in en sväng för att önska dig en trevlig helg. Kram kram

Mamma Melissa -änglamamma och gravid said...

det finns säkert de som skulle beklagat sig istället för att se barnen som livets rikedom;.)

Eddan said...

Jag tror dina barn känner sig rika som har fått dig till mamma också. Det visar de ju genom att just kunna anförtro sig till dig och litar på att du förstår dem. Det kanske inte bara är en nackdel att vara ensam med sina barn (fast jag förstås fattar att det är väldigt arbetsamt och stressigt och kan vara jobbigt ekonomiskt). Fördelen är ju att det inte kommer någon annan vuxen "mellan" dig och barnen.

Sedan tror jag inte att det finns någon enda förälder som INTE har dåligt samvete för sina barn då och då. Man tror alltid att man skulle ha kunnat gjort mer, annorlunda, handlat si el så, "andra föräldrar klarar säkert den här situationen bättre än mig" etc. Maken och jag diskuterade senast idag att vi känner otillräcklighet av och till. Det hör nog till föräldraskapet!

Må så gott och sköt om dig (och dina barn ;-)).

Kram från Anette

Anonym said...

Hej mossan. Ville bara berätta att du e världens bästa.
Älskar dig, puss å kram Dottern.

sanna panna said...

Fått virus på datorn o vart utan kontakt med världen ett tag fatta vicken panik hahahaha...
Men nu är jag med igen,fick virus via msn.....

Värmen har kommit o de känns ju bra de :)

hugan said...

Sannerligen kloka och sköna rader att läsa! Har "bara" två som jag ständigt har (haft) dåligt samvete för...har åxå klarat det mesta själv, och det visar sej ju gått bra! Tror det där f-baskade samvetet spökar oavsett! Jag vet inte syftet med det heller...!

Det är bara att gratulera dig, visst är du rik!
Kram på dej

Josefine said...

du skriver så klokt och fint!

Blog Widget by LinkWithin