Nattens lugn och tystnad

Äntligen kan jag komma till ro idag/inatt. Har suttit hela kvällen med att lägga ut auktioner på tradera. Som jag skrev om i går så rensade jag i förrådet och det var drösvis med grejor och kläder som ska bort. Förråd är ju tacksamma att slänga in grejor i och sen när man knappt kommer in där så blir det låååååååång gruvtid innan man får ändan ur och tar tag i det.




Snöa har det gjort och gör fortfarande. Hoppas hoppas den ligger kvar och inte tinar bort. Det blir så ljust och fint av den.

Har fotat nyss ifrån balkongen. Här kan man se hur högt upp vi bor och det är så skönt när det inte är en massa trafik här utanför nån, tid på dygnet i alla fall.

Nu längtar jag till att bo närmre backen och helst hade jag velat hyra ett hus lite utanför stan. Om under sker så dyker det upp något nära stan. Några år till, när ungdomarna än bor hemma, så är det bekvämast och lättast att bo tämligen centralt i stan. Nu har dom nära till skolorna och mest varje dag har dom kompisar med sig efter skolan. Jag slipper hämta och skjutsa så mycket när vi bor såhär. Jag har ju tidigare erfarenheter av när dom äldre bodde hemma och var tonåringar och vi bodde i Brunflo. Missade bussar hit och dit och det var knappt jag visste vilka kompisar dom hade när dom började gymnasiet i stan. Kompisarna kom ju inte ut till dom i Brunflo. Så då flyttade vi också in till stan och då blev allt lättare för dom och mig och dom drällde inte ute på stan på samma sätt. Då samlades dom hemma hos oss i stället.

Det knepiga då var att dom yngre barnen var små då och att bo nära stan var ingen större lycka för dom som varit vana att bo ute på landet med stor lekyta. Så när dom äldre flyttade ut så flyttade vi till Brunflo igen. Jag har flyttat så mycket genom åren, genom livet förändras och jag har alltid velat göra det som är lättast och bekvämast för oss alla.

Nu söker jag billigare lägenhet och det är ett måste. Till sommaren så får vi drygt 3000:- mindre att röra oss med, genom då betalas inget studiebidrag ut. Det är mycket mycket pengar för en solomorsa med 3 tonåringar.



Mina två älskade döttrar. 1 och 10 år gamla.
Tänk vad åren jämnas ut med tiden. Nu när dom är 18 år och 27 år så är dom som jämngamla. Omän den yngre har lite mera att lära sig än av livet :-).



Oslosonen med lillasyster -92.





Foto från när vi bodde i Uppsala -95.




Äldste sonen med näst yngste brodern -93.

I kväll hade jag turen att vara samtidigt på msn som Oslodottern. Hon och sonen kommer hem i slutet av november. Sen åker dom tillbaks och kommer hem till julen igen. Dottern flyttar då tillbaks hit och ingen är nog gladare än jag över det. Jag var så glad över att hon flyttade dit och fick lite distans till livet här i stan. I bland behöver man byta miljö och få lite perspektiv på tillvaron och växa som människa. Östersund finns ju alltid kvar och nu känner hon att hon har fått det hon behövde under den här tiden.

Kram

Strömma