Vacker morgonhimmel. Fotat inifrån köket.
Det snöar igen och är behagligt skönt ute. I kväll har jag varit iväg och lämnat igen Aloe Vera dunkar som jag lånat. Var till Willys och handlade lite och sen till dottern i stan. Hon bor så mysigt i den lilla lyan.Jag har sett på nätet om en del böcker som är på gång att ges ut. Bla. Felicia Feldt, dotter till Anna Wahlgren, som skrivit en bok om sin uppväxt. Man må ju tycka vad som helst om hennes kända mamma, som författare, barnuppfostrare eller i övrigt om hennes liv och leverne. Men jag har svårt att förstå alla dessa böcker som skrivs, där ens närmaste eller andra i ens liv som lämnas ut inpå bara skinnet. Självklart är det en "kassako" för bokförlaget och godis att läsa för alla som själva tycker och tänker något om den/de som utlämnas
Alla har vi något i våra "ryggsäckar", mer eller mindre. Är det för tungt att bära så kanske man kan få hjälp av psykologer eller andra ventiler för att lätta på bördan. Men en dag måste man nog ändå släppa det. Annars handikappas man på sin väg i livet och det blir dubbelt tragiskt. Först det onda som skaver och sen att inte kunna leva ett fullödigt liv. När man blir vuxen så måste man ändå leva sitt egna liv och man gör ju själv misstag och fel. Ingen är ju mer än människa och utgår i handling från den man är just då.
Vad är det för något fel på vanligt hederligt dagboksskrivande, om man vill sätta pränt på sina tankar och kunna lasta av sig den vägen?
Jag har fått en fin Award av Brunkullans Goda. Tack snälla :-).
Liebster är ett tyskt ord som betyder "käraste" och utnämningen ges endast till bloggar med färre än 200 följare/prenumeranter. När man får utmärkelsen ska man göra följande:
Tacka den som gett dig utmärkelsen och länka!
Skriva ner de fem bloggar som man vill lämna awarden vidare till, och låta dem veta det genom att lämna en kommentar hos dem.
Till sist hoppas man att de utvalda vill lämna utmärkelsen vidare...
Jag har så svårt att välja ut några att ge den vidare till. Så jag ger den vidare till de som känner sig manade *ler*.





9 Comments:
Läsete de tjocka rubrikerna.... men nå mer kommer jag inta att läsa! Sitter på Fritids och passar talafoner och kokar kaffe till, arbetskamraterna som kommer senare.... Rätt lugnt den här tiden på dagn*ler*
För det första, STORT GRATTIS till awarden!:)
Jag har svårt att förstå att man utsätter sina närmaste,käraste på det sätt som man ser nu och då...
Alla är vi människor på gott och på ont,alla har vi våra skavanker.
Det är tragiskt och mest tragiskt är det ändå för den som har skrivit boken...
Jag tror att man som mor i vilket fall som helst ändå kan förlåta längst inne, men ont måste det göra
Det som är gjort kan inte göras ogjort någonsin..som en vuxen människa skall man hantera svåra känslor hos proffshjälp och inte skriva av sig på det här sättet. Det är att skada, såra och göra illa både den det handlar om och också sig själv i slutänden. Det kan inte heller göras ogjort...
kramar
Karin
jag tar en award...
kändes som att jag fick göra det ♥
att skriva i bloggen för mig är mitt sätt att både bearbeta och se framåt. ändå som det mesta handlar om nuet faktiskt.
för det är ju bara där vi kan vara.
i nuet.
med alla dess detaljer och stora tankar.
världshändelser och tappade sugar.
men jag väljer glädje - så mkt det bara går.
kram och tack för alla dina kloka ord och för att du också är min blogg trogen.
känns fint och hedervärt att ha en sexbarnsmamma med på banan. liksom :)
Så klokt du skriver om alla dessa utlämnande böcker...Som någon klok professor sa, lika många barn som man får, lika många åsikter om barndomen blir det...å så är det nog, alla tolkar och upplever saker olika, oavsett om man är syskon eller ej. Finns nog bättre sätt att göra upp med sitt förflutna på än att lämna ut sina närmaste helt öppet.
Vackert utanför ditt köksfönster!!
Å GRATTIS till awarden, den är du verkligen värd!!
Kram kram
Håller med dig om alla dessa självutlämnande böcker.
Ha det gott
Kram
Vad vackert det ser ut på det fina fotot! Vi har ingen snö här i Uppsala.
Intressant reflektion kring författarskap...
Ja jag håller med dig i dina värderingar i frågan, det är ju lätt att det blir "snett" med bara ena synvinkeln...
Vilken vacker bild du tagit! Som en saga :)
Vad bra att dottern trivs och myser i sin lya!
Ha em riktigt fin helg,
Kram Sussi
Har inte följt med i de där bok svängarna, bara hört med halvt öra på ett ungefär vad som varit på g.
Tragiskt när jag läser det du skriver. Vad är poängen? Pengar?
Skönt att dotter trivs i lilla vrå!
Ha en skön helg!
hej igen!
sååå glad jag är att du var så snabb in hos mig på nya bloggen ♥
glad och tacksam är jag att få vara din vän.
ha en fin helg//
Post a Comment